Har du en krisplan? Skillnaden mellan kaos och kontroll i en nödsituation
Att planera inför en nödsituation kan kännas som att man tar på sig foliehatten och gör sig redo för domedagen. Men faktum är att en genomtänkt krisplan kan vara skillnaden mellan kaos och kontroll när livet plötsligt vänder. Och vet du vad? Det är faktiskt lite som att planera en vanlig semesterresa – det handlar om logistik, koordinering och att se till att hela gänget vet vart ni ska, hur ni ska ta er dit och vad ni gör om någon tappar bort sig vid incheckningsdisken. Fast i det här fallet kanske det snarare handlar om en översvämmad väg eller en brinnande skog.
I denna artikel går vi igenom fem kritiska frågor du och dina närmaste bör ställa er när ni skapar er krisplan – en plan som kan ge trygghet när världen skakar.
Vem följer med när vi evakuerar?
Först och främst – vilka ingår i din krisgrupp? Det självklara svaret för många är den närmaste familjen; partner, barn, kanske en svärmor eller två. Men har du tänkt på din trogna hundkompis? Eller katten som hatar transportburar men älskar att gömma sig när det är bråttom?
Glöm inte pälsklingarna
Om du har husdjur behöver de inkluderas i planen. Har du extra mat till dem i krisväskan? Har du en transportlösning? Och vem är ansvarig för att få med dem om ni måste evakuera snabbt?
Tänk utanför kärnfamiljen
Bor du nära släktingar eller har en vän i närheten som saknar bil? Kommer de kanske att räkna med dig? Fundera över vilka som kan tänkas ingå i din plan – ju mer du har tänkt på detta i förväg, desto mindre blir paniken om det smäller.
När drar vi?
Timing är allt – särskilt när det gäller evakuering. Ett för sent beslut kan innebära att vägar är blockerade eller att hjälpen aldrig kommer fram.
Ha en utlösande faktor
Bestäm i förväg vad som triggar ert beslut att evakuera. Är det när elen varit borta i 24 timmar mitt i vintern? När myndigheterna går ut med evakueringsorder? När du ser grannarna lasta bilen och du tänker ”nu är det nog dags…”?
Vänta inte för länge
Det är lätt att hamna i förnekelse när en katastrof inträffar. Vi svenskar gillar ju att tro att ”det löser sig”. Men ibland gör det faktiskt inte det. Bestäm i förväg om ni ska åka direkt eller vänta in en familjemedlem. Kanske jobbar någon i en annan stad – vad händer om hen inte kommer hem i tid?
Hur pratar vi med varandra?
När mobiltäckningen dör, eller när nätet kraschar av överbelastning, behöver ni veta hur ni håller kontakten. I krislägen är det inte ovanligt att mobilnäten går ner, särskilt i tätbefolkade områden.
Använd analoga verktyg
Walkie-talkies är inte bara bra för barnkalas och byggarbetsplatser. Investera i ett par med lång räckvidd och ladda dem regelbundet. För den extra nördige kan även en enkel amatörradio (även kallad ”ham radio”) vara en livräddare när allt annat tystnar.
Ha en plan för er kommunikation
Bestäm tidpunkter då ni ska försöka nå varandra. Till exempel varje hel timme på en viss kanal. På så sätt minskar risken att ni missar varandra i kaoset.
Var ses vi om vi tappar bort varandra?
Det räcker inte med att ropa ”Vi ses hemma!” när krisen slår till – för hemma kanske inte finns kvar. Därför är det viktigt att ha fasta mötesplatser, gärna flera.
Plan A, B och C
Välj ut minst tre olika mötesplatser: en nära hemmet, en längre bort (till exempel en sommarstuga eller en väns hus) och en utanför staden eller området ni bor i. Tänk på att olika kriser påverkar olika geografiska områden, till exempel kan skogsbränder, översvämningar och elavbrott sprida sig över väldigt olika ställen. Därför kan det vara klokt att ha valmöjligheter i flera riktningar.
Alla ska känna till platserna
Skriv ner adresserna till era mötesplatser och beskriv dem så gott det går. Låt alla i familjen lära sig vägen till dem. Barn kan ha ett kort i ryggsäcken med platserna uppskrivna.
Vad gör vi om…?
Här kommer den klurigaste delen: att tänka igenom ”tänk om”-scenarier. Det gör din plan mer flexibel och anpassningsbar. Bestäm till exempel hur ni hanterar separation. Ska alla fortsätta till närmaste mötesplats? Väntar ni på varandra en viss tid? Hur agerar barnen om de tappar bort föräldrarna?
Tänk igenom olika typer av kriser
- Elavbrott mitt i vintern? Hur värmer ni huset?
- Slut på kranvatten? Var hämtar ni dricksvatten?
- Skogsbrand i närheten? Vilken väg tar ni ut ur området?
- Upplopp eller oroligheter i staden? Var finns en trygg zon?
Skriv ner era svar och gå igenom dem tillsammans. Och kom ihåg: en plan som är genomtänkt men aldrig testad är som ett tält du aldrig rest. Öva ibland!
Sist men inte minst: Spara er krisplan
När ni har knåpat ihop er plan är det dags att skriva ner den. Snyggt, tydligt och gärna laminerat om du är lagd åt det hållet. Lägg planen i er krisväska, gärna tillsammans med en karta över området, kontaktuppgifter, en blyertspenna (som fungerar även när det är kallt) och några post-it-lappar att lämna meddelanden på.
Er färdiga krisplan ger hushållet en grund att stå på. Den visar vad man ska göra, hur man kommunicerar och var man ska mötas i en nödsituation. Livet är oförutsägbart, men med en plan har du åtminstone ett första steg. Det handlar inte om att ha svar på allt, utan om att ha ett ramverk att bygga vidare på.
Så – vänta inte tills elen bryts, radion sprakar eller grannarna börjar packa bilen. Gör din krisplan nu. Och tänk på det som en semesterresa – fast med fler konserver och kanske lite mer jodtabletter.
