Vad säger domedagsklockan om vår överlevnad?

Domedagsklockan tickar. Inte bokstavligt, men symboliskt. Denna ikoniska tidsmätare har sedan 1947 varnat oss för hur nära vi är en global katastrof. Idag står den på rekordlåga 89 sekunder till midnatt. Men vad betyder det egentligen för oss svenskar som gillar att bunkra konserver, stapla ved och fippla med stormkök? Låt oss ta reda på det.

Vad är domedagsklockan?

Domedagsklockan skapades av den vetenskapliga tidskriften The Bulletin of the Atomic Scientists, på initiativ av forskare som bland annat arbetat med Manhattanprojektet – ja, samma projekt som ledde till atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Tanken var att symbolisera hur nära vi var (eller är) ett totalt globalt sammanbrott, främst orsakat av mänsklig teknik.

När klockan introducerades efter andra världskriget stod den på 7 minuter till midnatt. Sedan dess har den rört sig fram och tillbaka beroende på världsläget. Under det kalla kriget var det frågan om kapprustning och kärnvapen. Nu är det minst lika mycket klimatförändringar, pandemier och AI som oroar experterna.

Vem styr visarna?

Klockans tid ställs av Science and Security Board – ett råd av experter inom kärnteknik, klimat och global säkerhet. De granskar globala händelser och samråder med bland annat Nobelpristagare innan de justerar tiden. Sedan 2023 står klockan på 90 sekunder till midnatt. I januari 2025 flyttades den ytterligare en sekund närmare undergången. Varför? För att vi har krig i Ukraina och Mellanöstern, AI som kan sprida desinformation, ett rekordvarmt 2023, skakiga avtal om nedrustning och ett klimat som hostar illa. Rådet menar att det är ”vansinne” att fortsätta som vi gör.

Domedagsklockans historia i nedslag

För den som gillar tidslinjer och konkreta exempel kommer här några viktiga milstolpar:

• 1947: 7 minuter till midnatt. Klockan skapas efter atombombernas fasa.
• 1953: 2 minuter. USA och Sovjet testar vätebomber.
• 1991: 17 minuter. Kalla kriget tar slut, och START-avtalet skrivs under.
• 2007: Klimatförändringar börjar inkluderas i bedömningen.
• 2020: 100 sekunder. Pandemi, klimatkris och kärnvapenspänningar.
• 2025: 89 sekunder. All time low.

.

Sverige i vågskålen

Man kan tro att Sverige ligger tryggt i norra Europa, men vår plats i världen gör oss knappast immuna. Vi är ett av världens mest uppkopplade samhällen, vi har en stark export av teknik och vi befinner oss geografiskt nära både Ryssland och NATO. Dessutom har vi egna klimatutmaningar – torka, översvämningar, skogsbränder. Kommer du ihåg skogsbranden i Västmanland 2014 eller översvämningarna i Gävleborg 2021?

Som prepping-intresserad svensk är det klokt att inte bara bunkra för strömavbrott och snöstormar, utan också förstå de globala trenderna som kan leda till kris på hemmaplan.

En metafor med moral

Domedagsklockan är inte en faktisk nedräkning – den är en kraftfull metafor. En varningssignal. När visaren närmar sig midnatt ska vi inte gripas av panik, utan av handlingskraft. Forskarrådet själva betonar att varje människa kan hjälpa till att trycka tillbaka klockan genom att:

• Säga nej till fossila bränslen.
• Säga nej till kärnvapenteknik.
• Sprida kunskap om klimat och teknologi.
• Stödja internationella avtal och organisationer.

.

Det är värt att nämna att idén om en ”domedag” har anpassats av många aktörer genom historien. Från religiösa väckelser till domedagsprofeter i modern media. Hotet om undergång har varit ett effektivt sätt att kontrollera, sälja och styra.

Men det behöver inte betyda att klockan är propaganda. Snarare är det ett försök att kommunicera vetenskaplig oro i ett format som folk kan ta till sig.

Vad kan du göra?

Låt oss vända på steken. Vad betyder 89 sekunder till midnatt för din vardag? Några konkreta steg:

1. Se över din beredskap: Har du vatten för tre dagar? En radio som inte kräver el? Extra mediciner?
2. Utbilda dig själv: Förstå vad som driver klimatkrisen och vilka teknologier som kan påverka framtiden.
3. Stöd organisationer som arbetar för nedrustning och klimatåtgärder.
4. Prata med andra: Sprid information, men utan panik. Med kunskap kommer trygghet.

Domedagsklockan: Inte bara domedag

Det är lätt att se domedagsklockan som ett hot, men den är också en påminnelse om vår kapacitet att välja en annan väg. För varje sekund som tickar närmare midnatt finns det också en chans att vrida tillbaka tiden. Det kräver politiskt mod, teknologisk klokhet – och en hel del civilkurage.

Så när du bunkrar kexchoklad och konserver nästa gång, glöm inte att även bunkra kunskap. Det är det bästa vapnet vi har mot undergången.